Nordic Circular Summit 2022 drog rekordpublik
Intresset för att inspireras, diskutera dela med sig av erfarenheter kring en cirkulär omställning är större än någonsin. Nordic Circular Summit 2022 i Stockholm samlade inte mindre än 170 talare, drygt 650 fysiska och över 2700 digitala besökare under tre dagar.
“Vi (de nordiska länderna) sitter på en buss till Circular city. Men den rör sig långsamt, långt ifrån nödvändig marschfart, och efter ett tag kan vi konstatera att bussen knappt kört ut från stationen.”
Liknelsen med den cirkulära ekonomins framsteg görs av Marcus Linder, Director of Sustainable Business på forskningsinstitutet RISE. Han var en av cirka 170 talare som medverkade i de trettiotal programpunkter som ingick i årets Nordic Circular Summit som gick av stapeln i den före detta färjeterminalen på Stadsgården i Stockholm under några snöiga dagar i slutet på november.
"Men om man jämför med utvecklingen av internet, där bara 5 procent av de nordiska hushållen var uppkopplade 1995. Sedan gick det fort”, säger Marcus Linder.
För att uppskatta hur långt de nordiska länderna kommit på den cirkulära resan har han använt Circularity Gap-rapporterna, där Sverige ligger på 3 procent cirkularitet, Norge på 2 och Island på 8,5 procent, samt data från Eurostat över cirkulär materialanvändning.
"I den sistnämnda ligger Danmark på 8 procent, Sverige på 7 och Finland på 6. Om man istället tittar på hur mycket råmaterial som omsätts i de nordiska länderna så uppgår det till 25 ton per år och person, vilket kan jämföras med 14 i snitt i EU."
Bussens hastighet är svårbedömd menar han men gör en grov uppskattning med hjälp av EU:s så kallade Eco Innovation Index.
"Enligt detta index ligger de nordiska länderna i den absoluta toppen. Och det är positivt eftersom den cirkulära omställningen handlar om innovation."
Den tredje och sista frågan som Marcus Linder ställer sig själv och världen är hur bussens hastighet kan ändras. Han pekar på vikten av tydliga resursallokeringar för att stödja den cirkulära strategin, som i exempelvis Finland, men också skatter på aktiviteter med negativ miljöpåverkan. Det sistnämnda var även något som var centralt i presentationen av Walter R. Stahel, grundare och chef för Product-Life Institute i Geneve och en av konferensens huvudtalare.
"Det är också intressant att betrakta hur opinionsbildningen kring frågan om ett mer resurseffektivt samhälle ser ut. På 1990-talet, när internet bredde ut sig, fanns visionärer i kostymer och iögonfallande sportskor som målade en fantastisk framtid. Idag är de som pratar om resursanvändning mer fokuserade på risker och hot än möjligheter. Vi ser vissa satsningar som bygger på optimism, som exempelvis det som Northvolt gjort i Revolt, men vi skulle behöva många fler för att få fart på omställningen", konstaterar Marcus Linder.
Sedan 2020 har en rad nordiska organisationer aktiva i nätverket Nordic Circular Hotspot arrangerat en årlig konferens om cirkularitet i Norden. Nordic Circular Hotspot initierades i juni 2019 och drivs för närvarande av 12 Managing Partners från fem nordiska länder. Nätverket och konferensen stöds ekonomiskt av organisationen Nordic Innovation.
I år samlades fler deltagare än någonsin tidigare för att ta del av insikter, nyheter och diskussioner om ämnen som cirkulära affärsmodeller, verktyg, finansiering, design, upphandling, rapportering, forskning och standardiserings- och policyinsatser. Runt 650 personer var på plats och många mer följde konferensen digitalt.
Kraften i samverkan mellan de nordiska länderna, som med en befolkning på över 27 miljoner är den 12:e största ekonomin i världen, var något som lyftes på flera håll under konferensens tre dagar.
En av dessa satsningar är den nordiska arbetsgruppen för den cirkulära ekonomin som bildades 2019 och där Inger Johanne Wiese är ordförande.
"Avfall och återvinning spelar nyckelroller i den cirkulära ekonomin och vi ska bidra till att förbättra de nordiska ländernas arbete med gränsöverskridande transporter. Byggsektorn i Norden växer också snabbt, vilket gör bygg- och rivningsarbeten till ett annat viktigt område för oss. Att förbättra arbetet med produktdesign och kommunicera produkternas miljöegenskaper på marknaden, bland annat genom att ge input till EU-processer, står också i fokus."
Gruppen har även fått i uppdrag att följa upp några av Norges tidigare klimat- och miljöminister Tine Sundtofts rekommendationer för en grönare omställning i Norden.
"Efterfrågan på gröna varor och tjänster via offentliga upphandlingsprocesser är ett av de teman som vi kommer att titta närmare på."
Att framtidens ekonomi behöver handla mer om verkligt värdeskapande och en radikalt högre resurseffektivitet var en av de främsta slutsatserna under konferensen, framförda av bland andra Andrea Liverani från Världsbanken och Walter R. Stahel.
Walter R. Stahel börjar med att konstatera att elefanten i rummet är den snabbt stigande antropogena massan, det vill säga den mängd produkter och material som vi människor skapat. Under 2020 passerade den antropogena massan den sammanlagda vikten av hela jordens biomassa på 1,1 teratonnes.
"Att den antropogena massan håller på att ersätta biomassan äventyrar hela mänskligheten."
Han menar att den cirkulära ekonomin är svaret på denna utmaning, men även för att tackla två andra av de totalt sex hinder som finns på vägen mot ett hållbart och motståndskraftigt samhälle.
"De andra två är syntetiska material i miljön, det vill säga avfall, och den globala klimatförändringen, det vill säga utsläpp."
Walter R. Stahel pekar på att cirkulär ekonomi är inne och del av en ny trend av intelligent decentralisering. Han exemplifierar med lokala mikroanläggningar för energiproduktion ur allt från geotermi till sol, 3D-tillverkning, lokalt producerade läkemedel utifrån behov, mikrobryggerier och urbana odlingar.
Under konferensens tredje dag låg fokus på regenerativa insatser. Att minimera avfall och radikalt förbättra resurseffektiviteten för naturliga resurser som mat, trä och fibrer kommer inte att vara tillräckligt. Vi måste även stärka och utöka naturens kapacitet och motståndskraft menade föreläsarna.
"Företagen måste också bidra till detta", säger Nancy Bocken, professor i hållbara affärer vid Maastricht universitet och besökande professor vid The International Institute for Industrial Environmental Economics på Lunds universitet och pekar på Ikea som köper skogsmark för att skydda den. Under 2020 lanserade Inter Ikea Group en investering på 200 miljoner euro för att påskynda omvandlingen till att bli klimatpositiva. En betydande del av denna investering används till att minska mängden koldioxid i atmosfären genom återplantering av skog, återställande av skövlade skogar och bättre metoder för skogsbruk.
Begreppet regenerativt är nytt och på samma sätt som när begreppet cirkulär ekonomi introducerades finns ännu en otydlighet och många tolkningar. På plats på Nordic Circular Summit 2022 för att diskutera detta fanns förutom Nancy Bocken även författaren Ken Webster, som bland annat skrivit boken The Circular Economy — A wealth of flows. Stiftelser som nederländska Circle Economy och företag som svenska Houdini deltog också i diskussionerna.
Kari Herlevi, projektledare inom global samverkan och hållbarhetslösningar på Sitra, Finlands motsvarighet till Vinnova, gav sitt perspektiv på policystöd för en regenerativ nordisk marknad och lyfte fram rapporten som de lanserade i våras, Tackling root causes — Halting biodiversity loss through the circular economy.
"Den är unik i sitt försök att utvidga diskussionen från tekniska materialflöden till användningen av biologiska material", säger Kari Herlevi.
"Genom att fokusera på cirkulära lösningar i fyra sektorer kan den globala förlusten av biologisk mångfald stoppas eller till och med vändas till 2035" menar Kari Herlevi. Den första sektorn är livsmedel och jordbruk. Här kan minskad nedsmutsning, matsvinn och avfall längs hela värdekedjan öka effektiviteten och minska behovet av insatsvaror, särskilt vad gäller proteiner, samtidigt som regenerativt jordbruk påverkar mångfalden positivt. Skogen är nästa område där längre livslängd och återanvändning av produkter minskar behovet av träråvara. Och att ny råvara tas från skogar som brukas på ett regenerativt sätt. För byggsektorn handlar det om att förlänga livstiden för byggnader, optimera användningen av dem, minska materialförbrukning, återanvända och återvinna material samt öka andelen förnybara material. Den fjärde sektorn är fiber och textilier. Efterfrågan på nya material minskas genom ökad hållbarhet, längre användning, återanvändning och återvinning av kläder samtidigt som regenerativa metoder används för odling av nya råvaror.
"I Finland har värdet som skapats av bioekonomin, främst genom produktionen av skogsprodukter, stagnerat. Framöver måste detta förändras och materialet som skördas skapa mer värde", konstaterar Kari Herlevi.
Beroendet av naturens och ekosystemets tjänster lyftes av bland andra Anna Maria Orrù, arkitekt med fokus på biomimetik.
"Biomimetik handlar om att ställa frågan hur naturen skulle lösa en utmaning och syftar till att designa på ett sätt som återbildar och stärker levande system. Det är en av de främsta metoderna för bolag att på allvar gå mot en regenerativ cirkulär ekonomi."
Efter tre fullmatade och intensiva dagar, där alltifrån lärdomar från dagens kriser, läget för den cirkulära omställningen i Norden och nya regenerativa marknader diskuterats och modiga och fantastiska företag fått inspirera, var det dags att avsluta. Nästa år, 2023, kommer Nordic Circular Summit att hållas i Reykjavik.
Skrevet av: Jill Bederoff och Jan Agri
All of the Summit sessions were recorded and are available to watch here.
